Känner du dig själv som kvinna! Vågar du se vem du är från insidan! Vågar du gå din väg! Livet väntar på dig! Vi är alla en La Maga om vi vågar öppna den dörren. Vi behöver alla ta ansvar för allt i våra liv för att kunna leva i respekt och tacksamhet. Välkommen. Vill du läsa mer om detta så finns här två böcker. 

I know a woman

”Den här boken är fri och jag kan inte kontrollera eller vilja kontrollera vad du eller någon annan gör med den. Denna bok är en början, och fler förändringar kommer att komma de kommande åren. Den här boken börjar med livet och den slutar med livet. Boken handlar om livet. Livet är magiskt. Detta är inte den magiska från ett barns grandiosa erfarenhet av att ge eller ta makten från någon och / eller något. Detta är det magiska att inte veta, att respektera och acceptera vad som händer. Det handlar om att ge upp allt och inte försöka göra någonting åt någon eller någonting. Allt är precis som det är. Det är livets magi. Jag är inte viktig, ingen är. Vi är inte speciella alls.

INGENTING ÄR PÅ GRUND AV MIG OCH SAMTIDIGT SÅ ÄR INGENTING UTAN MIG.

Men vi har alla något att bidra till detta livets hologram, något som är större än oss. Jag måste bara leva mitt liv nu och låta andra göra detsamma. Vi måste låta människor vara och göra egna saker. Det är inte vårt ansvar. Vi kan bara gå bredvid någon för en stund förutsatt att de vill göra denna resa i relation med oss.

Jag skriver den här boken för alla som letar efter svar på att vara en människa, för dem som är redo att gå i skuggan, till dem som söker mening i sitt liv. Boken är inte en beskrivning eller detaljer om mina personliga trauma och sår. Du kommer inte att läsa om vad som hände, utan bara om hur allt blev förvandlat till gåvor. Att fastna i historien innebär att du öppnar dina trauman och då skulle vi båda gå vilse. Du kommer att läsa om min växt och hur jag helade mig själv utan att bli re-traumatiserad. Jag är bara ett exempel, inte mer, en människa som kunde växa från vem jag är i mitt ursprung. En människa som kunde växa från det osynliga mot det synliga, för att använda Carola Castillos ord. Du ska läsa om hur vi kan se livet. Det är upp till dig att göra vad du vill med det du läser här. Detta kommer alltid att vara min sanning, vad som än händer. Min önskan är att du ska ta det jag skriver till ditt hjärta och öppnar för din sanning. Som jag ser det, måste vi alla vara vår egen auktoritet; och därifrån skapar vi en ”community” vi kan växa i. Det betyder också att vi måste vara medvetna om när någon försöker gå in eller ta vårt space. Vi måste vara medvetna om vem vi tar andras space. Som jag ser det, har vi ingen flock eller grupp. Vi måste dock bygga ”communities”. I ”communities” är alla egna auktoriteter och vi skapar inte normer. Så snart normer etableras måste vi förändra, separera varandra eller lämna. Vi kan inte kontrollera människor eller energi för då förlorar vi dem/den. Detta är för många av oss ett stort skifte då vi har växt upp i familjer som gör att vi längtar efter tillhörighet. Vi kommer alltid att tillhöra en grupp: min familj, den nya familjen jag skapar, mitt land. Men vi behöver t.o.m. riskera även dessa relationer och förlora allt för att hitta vem vi är i vårt ursprung.”

Ur I know a woman av Marie Fridolf

 

La Maga

”Jag var på väg att möta en stråle av liv, full av min själ och visdom, något som i slutet av denna berättelse också för dig blir avgörande och nödvändigt att förstå.

Mage en kvinna som får ditt hjärta att darra bara genom att du tittar eller lyssnar på henne. Du vet att hon äger något som inte är från denna värld. Med enkelhet för hon dig till avlägsna platser, de som är en del av livet självt. Det har varit en stor gåva att få dela denna inre och yttre resa vid hennes sida.  Att vara nära henne, mer än att försöka söka henne. Detta har förändrat riktningen på mitt liv, dess kvalitet och sättet som jag ankrar mina fötter på jorden.

”Livet pågår verkligen.” Mage och hennes närvaro är en kraft som ger dig okänd styrka. Hon öppnar mysterier och energier till sitt yttersta så att dina skor kan gå ”din väg”.

Hon kommer från den plats som vi alla söker utanför oss själva. Den plats som väntar på att öppna sig för att ge oss dess skatter och den som finns inne i var och en av oss. Hon arbetar tillsammans med shamaner med visdom och kraftfulla källor som hon respekterar och låter sig föras till, väl medveten om alla risker. Moder Jord är det viktigaste i hennes blick, det som avgör hur hon bestämmer riktningen på denna väg. Denna ”sfär av rörelse” tillät mig att vara i fältet och öppna mina ögon för andra vägar. Stundom avslöjade hon sin essens och stannade med mig för att jag skulle kunna ta emot. Hon kunde se ”helheten” medan jag från min skyddade plats var förbryllad. Vissa dagar var det mycket stormigt i mig. Hon visste i sitt hjärta bristerna i min själ. Från början såg jag intervjuandet som ett uppdrag, mer ett utfrågande för att försöka få ur henne vad jag tyckte var viktigt. Men mellan min dörr in och min dörr ut, utan att misstänka det, stötte jag på mina ”spöken” som väntade på att komma fram igen. Vinden ändrades, blåste runt fartyget som höll min själ och förde mig utan varning till alla farliga strömmar. Jag hamnade ensam med mig själv på en ö … som en döende skeppsbruten, som en hungrig själ, utan allt som störde mig inombords. Jag var tvungen att uppfinna liv – mitt liv. Jag lärde mig av nätterna som guidade mig till ljuset, om stjärnornas betydelse och om universell magi. Under en lång tid älskade jag henne som den största kärleken på jorden och andra gånger hatade jag henne, frustrerad i min egen verklighet. Utan att ändra dig, ändrar hon dig. Utan att röra dig drar hon in dig i okända ord som ”kärlek”, ”medkänsla” och ”styrka”. I slutet känner du bara tillfredsställelse, med allt som hon använder för att väcka dig. Jag har fortfarande inte kunnat förstå om det du nu läser är en berättelse, en saga eller kanske början på en alternativ väg. Det är den effekten som hon har, ingenting är någonsin som du tror eller kanske har trott. Många gånger fick hon mig att vänta i tystnad, så att jag skulle bestämma vilka ord som var nödvändiga att använda. Från tid till tid annan skulle hon bara titta på mig, enkelt leda mig in i hennes stormiga vatten och säga: ” Vad vill du ha av mig?” En fråga som tog mig till en oändlig, evig avgrund. Nu när jag tar mina steg för att börja min berättelse, känner jag spänningen och rädslan som finns i hennes närvaro. Att försöka avslöja eller låtsas att porträttera henne är fullständigt omöjligt för alla som försöker gissa eller begränsa henne. Kanske jag respekterar något som inte kan förstås och som vi alla desperat söker. Jag ska försöka skriva denna berättelse. Mitt råd är att du ska flöda med dessa ord. De kan finnas meningar i utrymmen som ingen ännu kan förstå inifrån sitt sinne. Överlämna dig själv till alla vågorna som fullmånen firar utan en anledning. Man måste vara medkännande med en historia som då kan omvandlas till en terapeutisk resa i livet.

Häng på, bli långlivad, gör ett åtagande, gör något med passion, le varje sekund av livet. Bli medveten om var du kommer ifrån, vad du vill och vart du ska. ”

Ur La Maga av Carola Castillo.